Kursinformation - SF1622 Envariabelanalys och linjär algebra 200910


KTH \| Matematik \|

SF1622 Envariabelanalys och linjär algebra ht 2009 Kursinformation Allmänt Välkommen till SF1622 Envariabelanalys och Linjär algebra, 9 (högskole)poäng, som ges under andra delen av höstterminen 2008. Kursansvarig och föreläsare är Hans Thunberg och för övrig undervisning svarar dessa lärare. Kurssekreterare är Rose-Marie Jansson. Kurssekreteraren svarar bara på frågor om registrering och rapportering. Mål och innehåll Som namnet anger handlar kursen om analys (gränsvärden, derivator och integraler) i en variabel och om linjär algebra (vektorer, linjära ekvationssystem, linjär geometri och matriser). Begreppen i analysen känner du igen från gymnasiet, här ges de fördjupning, tillämpning och ytterligare träning. Linjär algebra är förmodligen nytt för de flesta av er. Kursen SF1621 under vårterminen bygger vidare med mera linjär algebra samt analys i flera variabler. Att förstå begrepp och definitioner, och att kunna härleda och tillämpa satser och formler är lika viktigt som att öva upp sin räkneförmåga; det är två sidor av samma mynt. Läs mer om mål och innehåll i Kurs- och programkatalogen. Nytt för i år Kursen har i år ett ökat fokus på tillämpningar, inklusive enklare numeriska metoder såsom ekvationslösning med intervalhalvering respektive Newton-Raphsons metod, numerisk integralberäkning samt Eulers stegmetod för 1:a ordningens differentialekvationer. I kursens sista del om linjär algebra behandlas i år även linjära avbildningar, medan determinantbegreppet och dess tillämpningar har flyttats till nästföljande kurs. Undervisning Undervisningen på kursen är fördelad på 64 timmar (dvs 32 tillfällen om 2 timmar) föreläsningar och 32 timmar (dvs 16 tillfällen om 2 timmar) lektioner. Räkna med att det krävs minst lika många timmar till av eget arbete för att klara kursen. Planeringen av kursen framgår av kursplaneringen. Så här är de olika undervisningspassen tänkta att fungera: Föreläsning. Genomgång av begrepp, teori och beräkningstekniker samt exempel på problemlösning. Dessutom ges tips och allmän information om kursen. Alla administrativa frågor, om examination och dylikt, avhandlas också här. Lektion. Här är det ert egna arbete som står i fokus. Vid de flesta lektionstillfälllena jobbar ni i grupp med ett antal utvalda uppgifter. Ett urval av grupparbetsuppgifterna fungerar också som individuella inlämningsuppgifter som kan ge bonus till tentan (se nedan under examination). Några lektionspass är reserverade för repetition inför lappsrkivningar och tentamen; det näst sista lektionspasset ägnas åt muntlig redovisning av inlämningsuppgifterna. Du har också möjlighet att ställa frågor till och diskutera med din lärare under lektionerna (utnyttja denna möjlighet!). Hemarbete. Det vikigaste av allt! Förbered alltid en föreläsning genom att läsa igenom angivna litteratur avsnitt. Koncentrerar dig på nya begrepp och definitioner.Pröva att räkna ett par av de första övningsuppgifterna. Efter föreläsningen är det dags att läsa avsnittet mer noggrant. Jämför med anteckningar ifrån föreläsningen. Det är viktigt att räkna så mycket att man känner sig säker på begrepp och tekniker.Ett förslag till urval av rekommenderade uppgifterna finns i kursplaneringen. Men var och en måste till sist avgöra själv hur mycket träning man behöver på olika avsnitt SI. Under SI-träffarna hjälper SI-ledarna gruppen med studieteknik och att själva söka svar på sina frågor. Valda övningsuppgifter diskuteras. Utnyttja också Matematikjouren, där kan du få ytterligare hjälp. Examination Vid alla examinationstillfällen måste du kunna styrka din identitet med giltig legitimation. Examinationen sker dels löpande under kursens gång och dels med en avslutande tentamen. Tentan består av två delar - del I med sex uppgifter av mer grundläggande natur, och del II med fyra uppgifter främst avsedda för dem som siktar på de högre betygen A, B eller C. Löpande examination Den löpande examinationen består av 2 kontrollskrivningar och ett antal inlämningsuppgifter knutna till grupparbetena under lektionstid. En kontrollskrivning består av 3 uppgifter om vardera 4 poäng, får man 7 poäng eller mer är lappskrivningen godkänd och motsvarande uppgift (1 eller 2 på tentamens del I) kan tillgodoräknas. Kontrollskrivningarna genomförs på särskild schemalagd tid. Som vanligt gäller akademisk kvart. Skrivtiden är 60 minuter och under denna tid får ingen komma in eller lämna salen. Inlämningsuppgifter. Under lektionspass 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 9, 10, 12 och 13 genomförs grupparbeten. En av grupparbetsuppgifterna under varje pass utgör en inlämningsuppgift, lektionsläraren meddelar i slutet av lektionspasset vilken uppgift det gäller. Inlämingsuppgifterna kan ge bouns till tentamenskrivningen i form av att uppgift tre på tentan fås tillgodo. För att att erhålla denna bonus krävs att att minst 9 av de 11 inlämningsuppgifterna har lösts inlämningsuppgifter lämnas in vid nästkommande lektions början inlämnade lösningar är väsentligen korrekta lösningarna är individuellt genomförda studenten närvarar vid lektionstillfälle 15, och då är beredd att muntligen redogöra för sina inlämnade lösningar. Tentamensskrivning Tentamensskrivningen består av 10 uppgifter som maximalt ger 4 poäng vardera. Uppgifterna 1 - 6 (del I) testar grundläggande förståelse och färdigheter. Uppgifterna 1 och 2 motsvaras av de två lappskrivningarna; den som är godkänd på lappskrivning n erhåller automatiskt full poäng på uppgift nr n, och skall alltså inte lösa denna uppgift vid tentamenstillfället. Uppgift 3 motsvaras av inlämningsuppgifterna, och den som är godkänd på inlämningsuppgifterna enligt ovan skall alltså inte lösa denna uppgift. Uppgifterna 7 - 10 (del II) är lite mer krävande uppgifter; för de högra betygen krävs att man löser en del av dessa uppgifter. Totalt kan 40 poäng erhållas tentamenstillfället. Betygsgränser (preliminära): För betyg A: 31 poäng, varav minst 11 poäng från del II. För betyg B: 26 poäng, varav minst 7 poäng från del II. För betyg C: 21 poäng, varav minst 3 poäng från del II inkl. bounuspoäng För betyg D: 18 poäng För betyg E: 16 poäng För betyg Fx (underkänt med möjlighet att komplettera till betyg E): 14 poäng Studenter som sedan tidigare läsår är registrerade på kursens äldre upplaga 5B1142 får betyg i skalan (U, 3, 4, 5). För betyg 3 krävs minst 16 poäng, för betyg 4 minst 21 poäng varav minst 3 poäng från del II och för betyg 5 krävs minst 31 poäng varav minst 11 poäng från del II. Tidpunkt för ordinarie tentamen är 16 december kl 8 - 13 . Obs: anmälan krävs. Kompletteringen sker genom ett skriftligt prov inom en månad efter ordinarie tentamen. Komplettering under julomtentaperioden 11/1 - 16/1 2010. Tid och plats meddelas senare. Vid kompletteringen prövas speciellt kunskaper inom de områden av kursen där tentamensresultet var svagt. Omtentamina. Den som inte blivit godkänd vid ordinarie tentamen (trots ev komplettering) får göra ett nytt försök vid omtentamen. Poäng från den löpande examinationen får tillgodoräknas vid den omtentamen som ges under innevarande läsår - är man inte klar med kursen när nästa läsår börjar så får man börja om med kursen från början. Observera att på tentamen och lappskrivningar är inga hjälpmedel tillåtna! Kurslitteratur Arne Persson och Lars-Christer Böiers, Analys i en variabel , 2:a upplagan. Studentlitteratur (2001). Arne Persson och Lars-Christer Böiers, Övningar i analys i en variabel, Studentlitteratur (2007). (Tidigare upplagor 1- 4 utgivna av Lunds tekniska högskola/KFS förlag). Lennart Andersson, Anders Grennberg m fl, Linjär algebra med geometri , 2:a upplagan. Studentlitteratur (1999). Säljs på THS bokhandel. Kompletterande material som distribueras via kurshemsidan. Nyheter Under kursens gång kommer meddelanden och nyheter om kursen fortlöpande att läggas in i Aktuellt-rutan på kursens webbsida, dessa nyheter arkiveras sedan på Nyhetsarkivet. Webbsidan kommer att uppdateras flera gånger i veckan, så gå in ofta och använd reload-knappen flitigt!