Aktuell information för kursen SF1910/SF1925 Tillämpad statistik,
7.5 hp, för CSAMH2/CLGYM TEMI3,CLGYM TEDA3 och SF1917/SF1919
Sannolikhetslära och statistik, 6hp, för CENMI2,CLGYM
MAFY3/CMETE2 period 2, HT 2024.
Här ges fortlöpande information om schemaändringar, vad som
gåtts igenom på föreläsningar etc.
Administrativa ärenden
I ärenden som är administrativa kontakta studentoffice@math.kth.se
Tider och salar för Räknestugorna
Ons 27 nov kl 10-12, sal F2
Ons 4 dec kl 15-17, sal F2
Tor 12 dec kl 10-12, sal F2
Kontrollskrivning
Kontrollskrivningen Onsdagen 20/11 kl 8-10 omfattar kap 2-5 i
kurslitteraturen.De studenter som får godkänt på
kontrollskrivningen får tillgodoräkna sig uppgift 1-3 på del I på
den ordinarie tentamen och på första omtentamenstillfället.
Kontrollskrivningen kommer att bestå av 5 uppgifter. För att få
godkänt krävs minst 3 rätt.Tillåtet hjälpmedel är miniräknare.
Datorlaborationer
Utöver föreläsningar och övningar innehåller kursen två
frivilliga datorlaborationer. Studenter som godkänts på den
andra av dessa laborationer får tillgodoräkna sig uppgift 12 på
del I och får dessutom 3 bonuspoäng på del II av den ordinarie
tentamen och det första omtentamenstillfället.
Laboration 1 är både en introduktion till hur
man använder MATLAB i sannolikhetsteori och statistik och en
förberedelse till den andra datorlaborationen. Det finns
möjlighet att få handledning på denna laboration under ett
schemalagt laborationspass 13/11 kl10-12.
Laboration 2 som är den bonusgrundande
datorlaborationen utförs i grupper om 2 studenter, men de
skriftliga förberedelseuppgifterna ska lösas individuellt.
Varje grupp kommer att få boka ett femton minuter långt
redovisningstillfälle i datorsal. Både de skriftliga
individuella förberedelseuppgifterna och
laborationsuppgifterna måste vara färdigställda före
redovisningstillfället fre 13/12 kl 8-12. Det kommer inte att
ges möjlighet till handledning i datorsal, men det finns
möjlighet att i begränsad omfattning fråga övningsledarna om
hjälp i samband med övningsundervisningen och räknestugorna.
Redovisningstillfällen för datorlaboration 2 kommer att bokas i
kalendern i Canvas och detaljerad information om hur detta görs
skickas ut under kursens gång efter kontrollskrivningen.
Syftet med datorlaborationerna är att ge en fördjupad
förståelse för de begrepp och den teori som tas upp i kursen och
samtliga studenter rekommenderas därför att delta på
datorlaborationerna.
Föreläsningar
Föreläsningarna kommer att ges på sal. Efter varje föreläsning
kommer jag att längst ner på denna sida under rubriken Föreläsningsdagbok
skriva en kort sammanfattning av vad som gåtts igenom på
varje föreläsning. Där finns även föreläsningsanteckningar som är
just anteckningar av varierande utförlighet och kvalitet.
Inspelade föreläsningar
Det finns också inspelade föreläsningar.De ligger på media gallery
på canvassidan. På sidan Videoföreläsningsdagbok
finns en dagbok där huvuddragen av respektive föreläsning
sammanfattats. Där står också hur lång respektive föreläsning är.
Kolla det innan ni börjar titta. Eftersom de är inspelade så är de
ibland utvidgade versioner av föreläsningarna jag håller på sal.
Detta beror på att jag inte har behövt bestämma mig för om jag ska
lägga dem på en nivå för de som bara vill ha godkänt eller på en
nivå för de som vill ha lite mer fördjupning utan jag gör både
och. Ljudet blir bättre om man använder hörlurar till sin laptop.
Övningar
Övningarna kommer att ges på sal. Även övningarna finns inspelade,
(men är inte identiska med de som ges i direkttid på sal även om
det oftast är samma uppgifter som gås igenom) och länkar till dem
finns under respektive övning på länken Övningsplan
, förutom övning 15 som ligger på media gallery på canvassidan.
Föreläsningsdagbok
Mån 28 okt Presenterade först kursens hemsida som hittas
som startsida på canvas och på
http://www.math.kth.se/matstat/gru och visa olika länkar och
dess innehåll.Fortsatte med att ge exempel på olika
användningsområden som ämnet matematisk statistik har och denna
kurs ger en introduktion till. Började sedan med att gå igenom
utfall,utfallsrum,händelser. Förklarade därefter skillnaden
mellan diskreta och kontinuerliga utfallsrum. Tog övningsuppgift
2.1a och b som exempel på diskreta utfallsrum. Gick sedan igenom
snitt, union, komplement och visade hur man med hjälp av
Venndiagram räknar ut sannolikheter. Definierade i samband med
detta disjunkthet. Definerade då även oberoende.Resten av tiden
ägnades åt kombinatorik. Började med att gå igenom den klassiska
sannolikhetsdefinitionen och multiplikationsprincipen. Gick
igenom draging med återläggning med hänsyn till ordning och tog
som exempel att antalet portkoder blir 10^4 eftersom antal
kombinationer när man drar k ggr från n element blir n^k.
Tis 29 okt Började med att snabbt repetera fallet
dragning med återläggning med hänsyn till ordning, Som exempel
på dragning utan återläggning med hänsyn till ordning tog jag
sedan en förening med 8 medlemmar som skulle välja
ordförande,sekreterare och kassör vilket ger 8 ggr 7 ggr 6
kombinationer. Allmänna fallet n!/(n-k)! kombinationer. Gick
sedan igenom dragning utan återläggning utan hänsyn till
ordning. Tog som exempel hur många pokergivar det finns. 52!/(5!
ggr 47!). D.v.s. 52 över 5 gånger. I allmänna fallet har vi n
över k kombinationer. Gick därefter igenom sannolikheten att vid
n dragningar utan återläggning utan hänsyn till ordning dra k
vita kulor från v vita och s svarta kulor. Utvidgade sedan detta
till sannolikheten att dra v vita och; s svarta och g gula o.s.v
när man har r färger. Började sedan med betingad sannolikhet.
Illustrerade betingningsformeln m.h.a. exemplet på sid 26 i
läroboken. Visade lagen om total sannolikhet m.h.a. Venndiagram
och tog exempel 2.17 som exempel på denna. Visade även Bayes
sats m.h.a. Venndiagram och tog exempel 2.19 som exempel på
denna.
Tor 31 okt Började med att visa ex 2.20 som en
intressant tillämpning av Bayes sats. Fortsatte med att visa
definitionen för oberoende utgående från betingningsformeln. Tog
sedan exempel 2.23 som exempel på oberoende. Inledde sedan
kapitel 3 med att gå igenom begreppet stokastisk variabel och
definera sannolikhetsfunktionen. Tog som exempel på denna ex 3.1
i läroboken och ritade även upp stolpdiagrammet. Definierade
sedan Fördelningsfunktionen och berättade om dess egenskaper.
Tog som exempel på denna ex 3.1 i läroboken och ritade även upp
den. Gick sedan igenom ett antal viktiga diskreta fördelningar.
Började med tvåpunktsfördelningen och då speciellt
Bernouillifördelningen. Fortsatte med
för-första-gången-fördelningen och den snarlika geometriska
fördelningen. Avslutade med att gå igenom Binomial-
fördelningen.
|
