Institutionen för matematik hälsar dig välkommen till KTH med ett smörgåsbord av föredrag om vitt skilda områden inom vårt breda ämne. Tanken är att detta ska stimulera ditt intresse för fortsatta studier i matematik och därmed komplettera det viktiga men rutinartade arbetet i den inledande repetitionskursen. Du väljer fritt vilket av nedanstående föredrag du ska besöka! Du väljer den dag som bäst passar med övriga aktiviteter.

Det här med tal och räknande, hur kom man på det?
— Eike Petermann
    Litet om talens idéhistoria.
Tis 22 aug 9.15–10 i Kista, Aulan.

Fjärde dimensionen — Andreas Enblom
    Vad är den fjärde dimensionen? Hur definieras ett fyrdimensionellt rum och hur kan vi räkna ut saker i fyra dimensioner? Jo, genom att generalisera de geometeriska rum vi känner till och kan föreställa oss (rummet, planet och linjen) kan vi få en bra definition av ett fyrdimensionellt rum. Vi tittar på hur Pythagoras sats ser ut i fyra dimensioner och hur man kan räkna ut den fyrdimensionella volymen av ett fyrdimensionellt klot. Sen gåär vi vidare till fem, sex och sju dimensioner.
Fre 25 aug 11.15–12 Sal M1

Kaffekoppar, chokladbollar och donuts — Alan Sola
I det verkliga livet har vi inga problem att skilja på en kaffekopp, en chokladboll och en donut. De ser olika ut och har olika färg, de smakar inte likadant och deras ytor känns olika. I matematikens värld är det lite svårare att hålla isär dessa objekt. Matematikern är nämligen färblind och saknar smaksinne. Han eller hon anser dessutom att två föremål är lika om man kan deformera dem på ett mjukt och snällt sätt så att de övergår i varandra!
Man har inom den gren av matematiken som kallas topologi kommit på en del andra sätt att jämföra två saker (exempelvis två ytor) med varandra. Man kan till exempel undersöka om ett objekt består av en eller flera osammanhängande delar. Därefter kan man rita upp kurvor på föremålens ytor och studera kurvornas egenskaper och försöka koppla dem till tal, som är lättare att arbeta med.
Jag ska försöka förmedla en känsla för vad studiet av kaffekoppen, chokladbollen och donuten innebär matematiskt sett. Vi kommer till slut att se att matematiken inte alltid kan leda oss rätt i verkligheten-det visar sig att för matematikern är en kaffekopp och en donut faktiskt samma sak!
Fre 25 aug 11.15–12 Sal M2

Kvinnor i matematiken; en historisk tillbakablick.
— Gunnel Roman
    Jag börjar med att berätta om Pythagoreerna, ca 500 f Kr, och fortsätter via Hypatia, ca 400 e Kr, mot nutid. Den sista kvinnan jag talar om är Sonya Kovalevsky som blev Sveriges första kvinnliga professor i matematik i slutet av 1800-talet. Detta blir ingen lektion i matematik utan jag kommer endast i stora drag nämna kvinnornas matematiska forskning. Det viktigast här är berättelserna om de olika kvinnonas liv och deras ofta mödosamma väg för att få syssla med matematik.
Fre 25 aug 11.15–12 Sal K1

Några tankar om matematisk problemlösning.
— Lasse Svensson
Det finns naturligtvis inget enkelt recept på hur man löser problem i största allmänhet. Men ändå kan det vara till god hjälp att ha vissa allmänna strategier eller tanketrix i medvetandet. Jag skall illustrera detta med ett antal exempel.
Fre 25 aug 11.15–12 Sal F1

Sant eller falskt? - Om några logiska gåtor och paradoxer(?).
— Bengt Ek
    I matematiken studerar vi sanna påståenden. Den här föreläsningen handlar om sanning och lögn på ett lättsammare sätt. Om t.ex. A säger "B och jag talar båda sanning eller ljuger båda" och B säger "Precis en av A och mig ljuger", ljuger då A? Ljuger B? Vi skall tala om ett enkelt sätt att systematiskt lösa sådana och liknande problem, om påståenden som varken är sanna eller falska mm.
Fre 25 aug 11.15–12 Sal Q1