Institutionen för matematik hälsar dig välkommen till KTH med ett smörgåsbord av föredrag om vitt skilda områden inom vårt breda ämne. Tanken är att detta ska stimulera ditt intresse för fortsatta studier i matematik och därmed komplettera det viktiga men rutinartade arbetet i den inledande repetitionskursen. Du väljer fritt vilket av nedanstående föredrag du ska besöka! Du väljer den dag som bäst passar med övriga aktiviteter.

Kvinnor i matematiken; en historisk tillbakablick. — Gunnel Roman
    Jag börjar med att berätta om Pythagoreerna, ca 500 f Kr, och fortsätter via Hypatia, ca 400 e Kr, mot nutid. Den sista kvinnan jag talar om är Sonya Kovalevsky som blev Sveriges första kvinnliga professor i matematik i slutet av 1800-talet. Detta blir ingen lektion i matematik utan jag kommer endast i stora drag nämna kvinnornas matematiska forskning. Det viktigast här är berättelserna om de olika kvinnonas liv och deras ofta mödosamma väg för att få syssla med matematik.
Fre 20 aug 11.15–12 Sal D1 och tis 24 aug 11.15–12 Sal D1

De tidlösa primtalen: berömda problem och moderna tillämpningar. — Anders Karlsson
    Primtalen är atomerna i vårt talsystem. I antikens Grekland insåg man att de är oändligt många. Det viktigaste problemet inom vår tids matematik, Riemannhypotesen, handlar också om hur många tal som är primtal. The Clay Institute i Boston har utlyst en belöning på $1.000.000 för en lösning. Vidare kommer problemet om tvillingprimtal, Goldbachs förmodan från 1742, och tillämpningar av primtal till dagens kryptografi att förklaras.
Fre 20 aug 11.15–12 Sal E1

Sant eller falskt? - Om några logiska gåtor och paradoxer(?). — Bengt Ek
    I matematiken studerar vi sanna påståenden. Den här föreläsningen handlar om sanning och lögn på ett lättsammare sätt. Om t.ex. A säger "B och jag talar båda sanning eller ljuger båda" och B säger "Precis en av A och mig ljuger", ljuger då A? Ljuger B? Vi skall tala om ett enkelt sätt att systematiskt lösa sådana och liknande problem, om påståenden som varken är sanna eller falska mm.
Tis 24 aug 11.15–12 Sal E1

Några tankar om matematisk problemlösning. — Lasse Svensson
Det finns naturligtvis inget enkelt recept på hur man löser problem i största allmänhet. Men ändå kan det vara till god hjälp att ha vissa allmänna strategier eller tanketrix i medvetandet. Jag skall illustrera detta med ett antal exempel.
Fre 20 aug 11.15–12 Sal F1 och tis 24 aug 11.15–12 Sal F1

Det här med tal och räknande, hur kom man på det? — Eike Petermann
    Litet om talens idéhistoria.
Tis 17 aug 13.15–14 i Kista, Aulan.
Fre 20 aug 11.15–12 Sal F2.

Binomialteoremet och slumpvandring — Lars Holst
    Alla vet hur (a+b) i kvadrat kan utvecklas. Men vad blir motsvarande för (a+b) upphöjt i ett godtyckligt positivt heltal n? Binomialkoefficienterna, som då dyker upp, har många intressanta tolkningar, t.ex. för slumpvandring, och är viktiga i många matematiska sammanhang. Sådant gås igenom.
Tis 24 aug 11.15–12 Sal F2

Musikens matematik. — Hans Thunberg
    Sammanfattning: Föredraget kommer att kretsa kring två besläktade frågor.
* Hur kan vi matematiskt beskriva en ton, dess tonhöjd och klangfärg? Vi visar hur en periodisk svängning (dvs. en ton) kan beskrivas som en summa av enkla svängningar (trigonometriska svängningar) med hjälp av s.k. Fourierserier. Detta svara mot tonens uppdelning i grundton och övertoner.
* Hur kommer det sig att det går tolv toner på en oktav? Det är ingen naturlag, utan en konstruktion som infördes i västerländsk musik under barocken. Att man fastnade för just tolv toner på en oktav beror förmodligen på att 3/2 upphöjt till 12 approximeras någorlunda väl av heltalet 2 upphöjt till 7.
Fre 20 aug 11.15–12 Sal M1 och tis 24 aug 11.15–12 Sal M1